Idag finns det så många olika dieter och bantningsrecept att man inte kan hålla isär dom längre. Man måste följa en metod annars riskerar man att få motsatt effekt.
Den ena är utan proteiner, den andra utan kolhydrater, en tredje med mycket fett eller kanske helt utan fett... Alla gamla regler vi lärde oss om hälsosam mat tycks vara bortblåsta...
Är man då en bakåtsträvare om man försöker hålla fast vid tallriksmodellen och hävdar att lagom portioner med lagom mycket motion är lösningen? Jag är i alla fall HELT övertygad om att mina extra kilon beror på för mycket mat och för lite motion!
Jag älskar mat, jag älskar att laga mat och älskar att bjuda på mat. Receptet här nedan är visserligen ett smal-mats-recept (enligt någon av metoderna) men jag rekommenderar det enbart för den goda smakens skull!
Annas Potatissallad
1 kg kokt potatis
2 st gula lökar
1/2 purjolök
250 gr naturell keso
2 dl creme fraiche
1/2 pessad citron
Salt & svartpeppar
Det är underbart med en näve hackad koriander för den som önskar...
Serveras till grillat kött eller fisk.
Smaklig spis!
Jag vill ut och rensa landet! Tog en snabb sväng förbi det i eftermiddags och såg till min stora glädje hur persiljan och gräslöken har tagit sig! Det har ogräset också, eller det är på god väg i alla fall. Några nässelrötter och kirskålsskott har jag fått med mig på vägen förbi, men det är dags att ta i med hårdhandskarna.
Om det bara kunde sluta regna...
Jo, jag tänkte att jag skulle bjuda på lite gott. Jag har en bok ståendes i köket där jag fyller i trevliga recept. Kravet för att hamna i boken är att de är inte kopierade från någon, men lite modifierade går bra...lite som en egen husmoders-handbok. Några av recepten kommer från väninnor som har haft lust att dela med sig, andra har jag hittat på alldeles själv. Alla recepten är provlagade.
Nåväl, här kommer i alla fall mitt recept på mörkt bröd:
8 dl vetemjöl
4 dl rågsikt
1,5 dl linfrön
1,5 dl solroskärnor
2 bl branflakes fruit
3 dl rågkross
3 tsk bakpulver
5 tsk bikarbonat
3 tsk salt
Blanda väl.
12 dl filmjölk
2,5 dl mörk sirap
Blandas och röres ner i den torra blandningen. Konsistensen ska vara som en tjock smet.
Smöra och bröa 2 formar.
Grädda 2 timmar i 150° i den nedre delen av ugnen.
Låt er väl smaka!
Jag funderade på varför jag skriver den här bloggen egentligen. Det är ju inte en ren och skär inredningsblogg, trots att det är ett av mina stora intressen. Inte heller handlar den särskilt mycket om trädgård, som undertiteln antyder, inte ännu i alla fall.
Det är istället som en cyberdagbok med publik. Ganska utlämnande på sina ställen, kanske lite utmanande på andra. Inte särskilt oskyldig och rent av exhibitionistisk. Hur många sådana bloggar finns det egentligen? Vad är det som driver folk till att skriva om sina känslor, öppet och medvetet, i ett forum som kan läsas av vem som helst...när som helst...? Kanske är det ett hävdelsebehov eller så är det bara bekvämligheten i att uttrycka sig i skrift...Utan att man blir emotsagd och tvingas ha belägg för alla åsikter... Samtidigt är det ett bekräftelsebehov som uppfylls varje gång man får en kommentar på ett inlägg. "Jag blev hörd", eller"Jag blev sedd"...eller "Jag är någon"...
Vissa bloggar är väldigt mycket mer utlämnande än den här. De kan vara så personliga att det nästan känns lite som att man tittar på en ny säsong av Big Brother. Snaskiga detaljer om sexliv radas upp efter varandra och själv undrar man ibland om man blivit frigid som inte tycker att det är så spännande längre. Kanske handlar det snarare om en personlig mognad. Det är vuxenpoäng på att pippa på lördagar...bara på lördagar.
Ändå gör det personliga utlämnandet skillnaden på hur intressant en blogg är. Kan man beröra utan att bli personlig? Är inte en allmängiltig text lika spännande som telefonkatalogen?
Kanske är det inte konstigt att många författare är ensamma stofiler. Avskärmade från det verkliga livet försvinner dom in i fantasins värld, i en värld där dom kan utnyttja sig själv eller andra människors upplevelser för att beskriva ett händelseförlopp. Om det är en sann berättelse har det ingen betydelse om personerna har fiktiva namn för den som känner sig träffad.
Men vad är det då som driver mig? Kanske är det bekräftelsebehov, kommentarerna betyder mycket mer för självförtroendet än jag vill erkänna. Än så länge har jag inte tagit bort dom negativa kommentarerna jag har fått (2), på något sätt tycker jag att även de driver diskussionen framåt. Det är viktigt att ifrågasätta sig själv ibland, checka av, så att man vet att man är på rätt spår.
Men är det bara ett bekräftelsebehov? Vad kallas den glädje som uppfylls när man inser att man lyckats fånga läsaren, öka spänningen och skapa intresse för att återkomma? Egoism?
Nu har vi gjort det! Vi har fixat en varumärkesregistrering! Det känns som det första verkliga steget mot skapandet av vårat eget företag. Jag vågar inte skriva namnet här ännu och knappt vad vi ska pyssla med...Men jag tror att det kommer bli riktigt bra!
Gah! Jag måste sluta skriva innan jag försäger mig!!!
Vi fick rutchkanan mot att vi hämtade den. Den ska få ett lager vit färg så att den lyser upp varma sommarnätter också.
Nu sover trädgården igen, allt har stannat av och hos mig kliar det bara i fingrarna...
